Carl Otto Östman

År 1854 i Svea livgardes tjänst, fanjunkare samt 1862 hautboist. Contract: Hoboist Svea Lifgarde fr 14 juli 1862 till den 14 juli 1865. Den 13 oktober 1890 säger han upp sig som hautboist vid Kungl Majt:s Svea Livgarde, fanjunkaren i regemente Carl Otto Östman tar avsked. År 1890 är lönen 1 000 kronor om året. Carl Otto beviljas pension när han är 59 år om 120 kronor per år, det betalas ut med 30 kr per kvartal från mars 1899 och kvitteras ordentligt i hans pensionsbrev. Den 31 mars 1920 kvitteras sista pensionen ut.

År 1868 ingår han i hovkapellet som valthornist, avancerar till tredje, andre och 1881 till förste. Blåser cornetti, förbinder sig att turnera vid behov. Den 2 juli 1895 sades kontraktet upp, men påföljande spelår fortsatte han enligt bevarat kontrakt som extra 1e valthornist med slutlig avgång 1896.

Ett kontrakt anger: Direktionen för Kongl. Majts Hof-kapell och Theatrar 1 juli 1873 - 1 juli 1874 som 3:e Waldhornist. Permission för bevistande af Kongl. Svea Lifgardes öfningmöten, skaffa vikarie till egen kostnad. Förbinder sig blåsa Cornetti då därom tillsäges. 800 riksdaler per år. Herr Östman förser sig sjelf med instrument. Pensionskassa.

Åren 1882 - 1910 var han anställd som lärare å valthorn på konservatoriet. År 1906 upptogs han som associé i Musikaliska akademin.

Han spelar vid invigningen av Dramaten 1908.

(Carl Ottos söner Fritz Otto och Carl Orion blev också hovkapellister. Carl Otto hade brodern Fredrik Gustav, men det fanns en Östman-familj till i Stockholm med en son Wilhelm Östman i Livgardet, också blåsare.)

[text från släktforskare Brita Åsbrink]