Hovkapellet hem » Publicerat under november 2006
Instrumentmakare från Berlin på besök
Måndagen den 20:e november hade vi – Hovkapellets oboister och fagottister – återigen besök av våra egna ”Kungliga Hovkapell-leverantörer” från Berlin, instrumentmakarna Ludwig Frank & Frank Meyer.
Det var nionde året i rad som alla Sveriges oboister och fagottister blev inbjudna till Hovkapellets orkesterfoajé för att prova och kanske köpa instrument, införskaffa tillbehör för tillverkning av våra munstycken (som vi kallar ”rör”) och inte minst för att få ett sällsynt tillfälle till att mötas.
Sveriges oboister och fagottister är en relativt överskådlig skara. De flesta känner, eller har åtminstone hört talas om varandra. Har man dessutom ett gemensamt förflutet som studiekamrater eller är före detta kollegor i en orkester eller ensemble finns alltid en del att ta igen.
Årets instrumentutställning var som alltid präglad av Ludwig Franks och Frank Meyers enorma utbud av såväl instrument som tillbehör. Givetvis var en av höjdpunkterna presentationen av deras eget oboemärke ”LF”, vars förbättringar från år till år är anmärkningsvärda. Omdömen som ”den spelar ju nästan av sig själv!” eller ”den här oboen skulle jag kunna spela konsert på direkt!” talar för det intryck som dessa oboer lämnar efter sig. (Behöver jag nämna att vi är tre oboister i Hovkapellet som sedan flera år spelar på ”LF”-oboer?) Under denna måndag vällde det in många kära kollegor från hela landet. Årets utställning kan inte beskrivas som annat än den stora succé den brukar vara.
För alla som är intresserade är ett besök på Frank & Meyers hemsida www.frankundmeyer.de att rekommendera.
Avslutningsvis vill jag tacka alla snälla hovkapellister för att vi fick ockupera vår foajé ännu en gång, med siktet inställt på 2007 års utställning.
Backa Katarina Eriksson
Skål!
Mästarens ambulerande verkstad
Oboer till försäljning
Fagotter till försäljning
Tillbehörsbordet
Solofagottist Christian Davidsson
Text och foto: Fredrik Söhngen
Kategorier: bilder, musikinstrument
(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)
Flöjtisten Lars Fjällskog död
Flöjtisten, naturälskaren, ornitologen, den oförbränneliga personligheten och människan Lars Fjällskog lämnade oss den 2 november hastigt och helt oväntat.
Han föddes den 1 december 1938 och kom från Fläckebo i Västmanland. Via musikstudier och framträdanden Västerås utbildade han sig vid musikhögskolan i Stockholm som elev till Eric Holmstedt och anställdes 1962 vid Kungliga Hovkapellet där han tjänstgjorde som alternerande stämledare fram till pensionen 1998.
Lars Fjällskog
Lars hade ett brinnande naturintresse, grundlagt genom fadern, och blev med tiden en mycket kunnig fågelskådare, något som han underhöll ända in i det sista.
I sitt arbete var Lars tryggheten själv med en starkt engagerande expressivitet i sitt spel, som skvallrade om en total brist på likgiltighet, trots den alltmer uttunnade repertoaren.
För honom gällde inga halvmesyrer, vilket även lyste igenom i ett ofta färgstarkt och burleskt språkbruk kryddat med en drastisk humor, något som aldrig skymde hans rakryggade lojalitet och monumentala vänfasthet. Han var den förste att, om större eller mindre förtretligheter drabbat någon kollega eller vän, höra av sig och visa sin spontana omtanke.
Men – mitt i all sorg och saknad – det går inte att föra minnet av Lars på tal med vänner och kollegor utan att det utmynnar i ett leende eller ett befriande skratt. Vad roligt vi ändå har haft tillsammans!
(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)
Silvio Varviso har avlidit
Den schweiziske dirigenten Silvio Varviso har avlidit 82 år gammal.
Efter engagemang i Basel 1950-62 har Varviso gästdirigerat i bl.a. New York, Wien, London, Bayreuth och Japan.
Varviso var 1965- 71 musikchef vid Operan, och mycket uppskattad av Hovkapellet, solister och kör, han dirigerade bl.a. Figaros Bröllop, Alcina, Lohengrin och Nibelungens ring.
1970 utnämndes Varviso till hovkapellmästare.
2003 dirigerade han Parsifal på Stockholmsoperan.
Börje Ljungkvist
Kategorier: dirigenter, nekrolog
(Kommentarer kan ej lämnas till detta inlägg)
Kontrabasisten Thorvald Fredin död
Thorvald Fredin, född 1928 i Söderhamn, f.d. 1: e konsertmästare i Hovkapellets kontrabasstämma har efter en längre tids sjukdom avlidit den 22 oktober 2006.
Thorvald började spela violin vid åttaårsåldern, och fortsatte sedan med kontrabas i sextonårsåldern.
Utbildning:
– 1946-1947 Folkliga Musikskolan på Ingesund
– 1947-1952 Musikhögskolan i Stockholm
– 1954-1955 Akademie für Musik und darstellende Kunst i Wien
– 1952 anställd i Hovkapellet och förste basist 1958-1994
– Medlem av Mozarteum i Salzburg, Volksoper och Österrikiska radioorkestern.
– Drottningholms kammarorkester 1952-1974.
– Var med och bildade Stockholms kammarorkester 1952 och Stockholms Sinfonietta 1980.
– Lärare vid Musikhögskolan 1961-1994.
– Utgav ”Kontrabasskolan” 1969 (som uppdaterades 1989).
– Thorvald har även framträtt i radio och på TV och utgivits på skiva (solostycken för kontrabas och piano 1975 och konserter för kontrabas och orkester 1988).
– 1980-1994 undervisade han sommartid vid ”National Youth Orchestra” i Kanada.
– LMA 1976, professors namn 1980.
Thorvald Fredin
Thorvald var som lärare och pedagog på Musikhögskolan mycket omtyckt och uppskattad av sina elever. Undertecknad hade förmånen att studera för Thorvald 1961-63. Hans lektioner var alltid mycket stimulerande, och han hade en förmåga att med sin kunnighet vidarebefordra sina kunskaper. Han spelade också själv mycket på lektionerna, för att visa hur man skulle öva på svåra passager. Särskilt noga var han med stråkföringen och hade gjort egna övningar för att förbättra elevernas stråkteknik.
Hans många elever har haft stora framgångar och finns utspridda i orkestrar över hela Sverige, även i Canada där Thorvald undervisade på sommaren (1980-94) finns basister som vid kontakt med operans basstämma frågar efter Thorvald Fredin.
Thorvald var som stämledare mycket noggrann, undertecknad minns att den som var först i diket bland kontrabasisterna alltid var Thorvald. Han hade den rutinen att innan föreställningen började gå igenom stämman, spela igenom solon och kontrollera att inskrivna stråk stämde. Han var också en stämledare man kunde lita på, han utstrålade trygghet i sitt musicerande och hade ett mycket vänligt och sympatiskt sätt till sina kollegor.
Thorvald spelade som stämledare av tradition på operans Magginibas (byggd 1597) och fick fram en mjuk, rund, varm och vacker ton, och det var ingen som helst tvekan vem det var som ledde basstämman.
En vän och stor musikant har gått ur tiden.
Börje Ljungkvist, Hovkapellet 1964-2002.